GT Bible Studies    

    Swedish    


Navigering Glädjebudskaps - studier Annat Bibelstudiematerial 

Ledarträning

Innehåll


Vad är en glädjebudskapsgrupp?

1.Evangelisation

En glädjebudskapsgrupp är en form av evangelisation. Genom den kan vi s.a.s. presentera Jesus för människor som står främmande för kristen tro, t.ex. våra vänner och släktingar. Smågrupper har genom den kristna kyrkans historia varit ett redskap för kyrkoväxt. Man har nått nya människor allra effektivast genom smågrupperna. Vi ber att Glädjebudskapsgrupperna skulle få vara ett redskap för väckelse i vårt land.

2. Lekmanna-arbete

Har du någonsin försökt få lekmän att ordna regelbundna möten där man under en timmes tid presenterar evangeliet? För de flesta kristna betyder det så mycket förberedelser att de avsäger sig den äran. Glädjebudskapsgrupperna är en evangelisationsform som kräver en minimal mängd förhandskunskaper och förberedelser. Lekmännen klarar av en sådan uppgift, t.o.m. bättre än teologer och andra församlingsanställda. Genom Glädjebudskapsgrupperna kan man få mången lekmans nådegåvor i funktion och växt.

3. Insikt ger kunskap

I en Glädjebudskapsgrupp hamnar deltagarna att själva svara på frågor som rör texten. De lär sig genom de insikter och aha-upplevelser de får, och det är pedagogiskt sett ett av de mest effektiva sätten att tillägna sig en ny kunskap. Man kommer ihåg den egna insikten också då andras predikningar och bibeltimmar för länge sedan fallit i glömska.

4. Ett möte med Jesus

Jesus är Ordet som blivit kött och det är bara i Ordet och sakramenten (dopet och nattvarden) som vi kan möta honom. I en Glädjebudskapsgrupp strävar man att leda deltagarna så att de kommer inför Jesus, får höra hans tilltal och få hjälp från honom. Syftet är alltså inte att undervisa om sanningarna i den kristna tron, utan att få deltagarna att möta en levande person ansikte mot ansikte. Därför kan temat för en Glädjebudskapsgrupp vara Jesu egna ord: "Där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem" (Matteus 18:20).

5. En kristen gemenskap dit också de som inte är troende välkomnas

När man samtalar om bibeltexter föds en alldeles speciell gemenskap mellan människor, därför att Jesus själv är närvarande i sitt Ord. Hjärtan öppnas, problem kan kläs i ord och föras inför Jesus. En sådan gemenskap kan aldrig födas om man lämnar bort Bibeln från en smågrupp. Gemenskapen och kärleken drar till sig nya människor - därför växer en Glädjebudskapsgrupp alltid.

6. Ett nytt sätt att läsa Bibeln på

Deltagarnas egen bibelläsning går inte opåverkad av en Glädjebudskapsgrupp. Då man i gruppen gör den erfarenheten att Jesus s.a.s. kliver ut ur Bibeln och talar personligen till mig, börjar man också söka honom i Bibeln andra gånger än enbart då gruppen samlas. Många deltagare kan vittna om att Glädjebudskapsgruppen medverkat till att fjällen fallit från deras ögon och Bibeln börjat leva. I vår tid söker kristna ofta ett möte med Jesus genom upplevelser, profetior, vishetens ord o.s.v. därför att de inte vet att också Bibeln talar personligen till oss.


Vilken är skillnaden mellan glädjebudskapsgrupper och andra bibelgrupper?

Frågorna för glädjebudskapsgrupperna är gjorda så, att de som är främmande för kristen tro eller inte är troende har möjlighet att delta i samtalen. Vanligen görs ju inte bibelgruppsmaterial för det ändamålet, utan snarare för dem som redan har en kristen tro.

Frågorna får inte vara för lätta ("Vart klättrade Sackeus?"), inte heller för svåra ("Vilken var publikanernas samhällsställning på Jesu tid?"). De skall föra in i texten och återspegla deltagarnas eget liv. När vi gör frågor för glädjebudskapsgrupper strävar vi till det här. Vi ställer frågorna, texten ger svar.

I en glädjebudskapsgrupp antecknar man inte, utan samtalar. Vi går igenom bara en text i gången, vanligen är det någon berättelse ur ett evangelium (alltså inte ett helt kapitel). Man slår inte upp andra bibelställen.


Hur fungerar en glädjebudskapsgrupp?

Storlek och sammansättning

Den optimala storleken på en grupp är 4-8 personer. Idealet är att hälften av deltagarna är kristna, hälften sådana som är främmande för kristen tro. En glädjebudskapsgrupp fungerar även om man inte når upp till det här idealet.

När gruppen blir större än 8 personer delas den i två grupper. Om man inte gör det kommer tillväxten att stanna upp, man kommer inte att få fler deltagare. I glädjebudskapsgrupperna strävar man till att en grupp delas med ett eller ett par års mellanrum. Om så inte sker, kommer gruppen att stelna och utvecklas enbart till en mysgrupp. För att nya skall nås är det av oerhört stor vikt att en grupp kan delas i två mindre grupper.

Text och frågor

I gruppen samtalar man utgående ifrån de frågor som gruppledaren ställer. (Det finns också frågor i det material för glädjebudskapsgrupper som Mailis Janatuinen utarbetat. Det finns frågor till alla fyra evangelierna.) Man ställer frågor till texten och texten ger svar på dem. På det sättet kan bibelordet i sig tala till deltagarna.

I glädjebudskapsgrupperna går man bara igenom en bibeltext per gång. Det ger även dem som inte är bibelsprängda möjlighet att helt och fullt delta i samtalet. (Att bläddra fram och tillbaka i Bibeln är ju som bekant svårt för den som inte känner till den.) Om man är tvungen att hänvisa till något annat bibelställe, läser ledaren den texten och de andra lyssnar.

Tid

Det tar ungefär en timme att gå igenom en text.


Hur startar man en glädjebudskapsgrupp?

Vad behöver man?

Du behöver ingenting annat än en Bibel, material för en glädjebudskapsgrupp, ett rum där ni kan samlas (gärna hemma hos någon, kanske hemma hos dig) och en kristen till. Sedan bjuder ni med er vänner, grannar, släktingar, människor som ni vet har det tungt - med andra ord: vem som helst. Om ni båda två får en bekant var att komma med är ni fyra och då har ni ju en grupp. Sen är det bara att sätta i gång.

Hur bjuder man med folk?

Det finns kristna som har en speciell nådegåva att bjuda med folk till olika möten. De här människorna behöver uppmuntras att använda gåvan. De borde inte heller bindas upp av det att de skall hålla igång verksamheten i en församling eller organisation, utan de borde få tid att vara tillsammans med människor. Med hjälp av en enda människa med den här nådegåvan kan många människor få komma till glädjebudskapsgrupperna.

Men vi andra är också skyldiga att bjuda med människor för att höra bibelordet, även om vi inte har den speciella nådegåvan. Vi känner alla människor som söker en grund för sina liv. Ofta har de haft stora svårigheter i livet: en närstående människas död, skilsmässa, barnen har problem, hälsan sviktar... Många av dem söker förtvivlat efter hopp i sina liv och de kan bli glada över att få inbjudan att komma med i en glädjebudskapsgrupp.

Du kan t.e.x. säga "Vi håller en serie på fem kvällar hemma hos oss då vi söker Bibelns svar på de fundamentala frågorna i våra liv. Serien är tänkt för dem som inte satt sig speciellt mycket in i Bibeln eller kristen tro. Vi har märkt att Bibeln har mycket hjälp och tröst att ge när vi möter problem i livet. Skulle du ha tid att komma med?"

Hur ofta och hur länge?

Först kommer man alltså överens om hur många gånger man samlas. Om det finns intresse (och det gör det vanligen om man tyckt att de fem första gångerna varit bra) kan man fortsätta efter det. Man kan träffas en gång varje eller varannan vecka. Deltagarna får löfte om att en samling tar en timme och en kvart. Det är ledarens ansvar att se till att löftet också hålls. På det sättet är det också lättare att få med t.ex småbarnsföräldrar som kanske behöver barnvakt för att kunna delta.


Om du är ledare

Förberedelser

Kom ihåg att du inte är någon expert i glädjebudskapsgruppen - allas åsikt och iakttagelser väger lika tungt. Det är bara den helige Ande som kan förklara bibelordet för deltagarna - till all lycka har du inte ens ansvar för det.

Det är också bra om du kommer till gruppen med en bön och önskan om att själv få något från Jesus genom att bibelordet blir levande för dig. Det bästa är om du går igenom frågorna en gång och ställer dem till någon annan t.ex din make / maka, en vän eller annan som vill ställa upp. I en sådan här "mini-grupp" klarnar det ofta för ledaren vart man strävar med frågorna. Texten börjar leva för dig redan på förhand - och deltagarna lägger märke till ledarens inspiration. Din uppgift är också att be regelbundet för deltagarna.

Varje glädjebudskapsgrupp borde ha två ledare. Den i vars hem gruppen samlas borde egentligen inte vara ledare - speciellt om det är så att hälften av energin går åt till städning, servering o.s.v.

Om det finns flera glädjebudskapsgrupper i församlingen rekommenderar vi att ledarna alltid går igenom texterna tillsammans och att de också i övrigt samtalar om problem som uppstår i grupeprna. I de här samlingarna för ledare kan församlingens/organisationens bibelgruppansvariga gärna delta. Den här gruppen för ledare är också ett utmärkt utbildningstillfälle.

När gruppen samlas

Det är bra att ha några extra biblar (eller kopior av texten) utifall att alla inte tagit med bibel. Man kan använda olika översättningar men en nyare översättning (Bibeln 2000 eller Svenska Folkbibeln) är nog lättare att förstå för en som inte läst Bibeln förr.

Om det till gruppen kommer med sådanna som inte känner varandra från förr, börjar man med en kort presentation. I det här skedet är folk vanligen inte så talföra - och ledaren behöver inte låta sig nedslås av det faktum att människor i början verkar litet tystlåtna. Vanligen blir folk mer pratsamma när de lärt känna varandra litet bättre.

Till att börja med förklarar ledaren spelreglerna. De lyder:

1) Ledaren svarar inte själv på frågorna

2) Ledaren säger å andra sidan aldrig att något svar är fel. Alla svar godkänns som sådana.

3) Ledaren återför samtalet till den egentliga frågan om det spårar ur.

(vid behov:

4) Gruppen är ingen grupp där man pratar om ditt och datt eller det senaste skvallret.

5) Det man hört i gruppen för man inte vidare utanför gruppen.)

Vi läser igenom texten två gånger, först högt och sedan läser var och en den tyst för sig själv. Erfarenheten visar nämligen att deltagarna inte koncentrerar sig helt på texten första gången man läser den. Mellan gångerna man läser texten ges bakgrundsfakta om det finns sådana. Sen kan man t.ex. säga "läs nu igenom texten för er själva och försök fundera över hur det kan ha kännts för huvudpersonen när han var med om den och den händelsen."

Ledaren ställer en fråga i taget. Det kan finns flera frågor under en och samma nummer i materialet, men tanken är att man tar en fråga i taget. De frågor som finns inom parentes är hjälpfrågor som man ställer först om man inte får något svar på huvudfrågan.

Svarandet baserar sig huvudsakligen på frivillighet. Man ställer alltså inte frågor i tur och ordning till deltagarna. Det enda undantaget utgör barn och ungdomar samt människor som alldeles tydligt skulle vilja svara, men som av någon anledning inte får det sagt. I sådana fall kan man säga "vad tänker du Vera / Evert" om den här saken?"

En del gruppledare önskar uttryckligen att alla deltagarna har materialet för gruppen i sin hand. Inget hindrar att man gör på det sättet. Författaren till det här materialet har ändå den erfarenheten att det är bättre att dela ut frågorna först efter samtalet. Då kan deltagarna inte se på nästa fråga och i förväg fundera ut svaret på frågor som ännu inte ställts , medan man ännu samtalar om föregående.

Olika grupper fortskrider med olika hastighet. Om det finns stor samtalsiver i gruppen är frågorna i materialet för många. Då bör man lämna en del frågor oställda. Gruppledaren måste alltså allt emellanåt se på klockan och bromsa eller öka farten i gruppen, allt enligt behov. Men kom ändå ihåg att inte lämna bort alla frågor i slutet, för då kommer ni aldrig till korsets fot. Gruppen misslyckas och det finns risk för att Jesus lämnas utanför om samtalet avslutas vid fråga 5. Hoppa över frågor här och där i lämpliga doser. Fundera i förväg ut vilka frågor du hoppar över om tiden blir för knapp. En gruppsamling får inte räcka längre än en timme och en kvart. Annars finns risken att de mest jäktade inte kommer fler gånger.

Var själv öppen. Deltagarna vågar berätta och avslöja någonting om sig själva och sina egna svagheter om gruppledaren först banar väg för det. Ge alltså inte den bilden av dig själv att du alltid klarar av att hålla alla bud i Bibeln och att din tro alltid är stark.

Kom ihåg att vänta svar även av andra än av dem som pratar mest. Annars blir gruppen en dialog mellan två eller tre personer som lider av kronisk mundiarrè.

"Minnesvers" betyder det att man försöker få deltagarna att fatta tag i ett löfte i texten och hålla fast vid det. Ledaren skall komma ihåg att Guds ord är ett nådemedel som skapar det som det talar om. Den som håller sig fast vid Ordet och löftena där, förtröstar inte på det i onödan eller fåfängt.

När ni gått igenom alla frågorna återstår ännu "sista varvet." Då säger alla i tur och ordning någonting som man upptäckt eller förstått i den text man gått igenom. Om någon inte vill säga någonting alls, behöver han eller hon inte göra det. Det här varvet är ändå viktigt för då får också de mest tystlåtna tillfälle att dela med sig av det de upptäckt - vanligen riktigt fina upptäckter. Under det sista varvet säger också ledaren det han eller hon upptäckt och förstått av den här texten. (Och det gör heller ingenting om den här munturen blir aningen längre.)

Bön. Till slut ber man för de ämnen deltagarna har - förutsatt ingen har något emot bön. Av tidsmässiga skäl är det bäst att ledaren frågar om böneämnen och själv bär fram dem inför Gud. (En glädjebudskapsgrupp är ju ingen bönegrupp. Att försöka kombinera de två gör att det hela drar för mycket ut på tiden.) Om det finns sådana med som inte vill be till de kristnas Gud, lämnas bönen bort. Ledarna ber ju för gruppen både före och efter samlingen, och även under den.

Serveringen ordnas till sist, om man över huvudtaget har sådan. De som har tid kan då stanna kvar. Om serveringen är för vidlyftig kan den utgöra ett hinder för någon att hålla en grupp i sitt hem. Få människor vill binda sig till att alltid ha en hembakt kaka eller varma bullar till en gruppsamling. Därför är det bra att i förväg komma överens om hur man gör med serveringen. Att det duger bra med ett glas saft eller en kopp te, om man alls har någonting.

Om en människa förstått någonting om Jesus (och speciellt vad hans kors betyder) kan man säga att gruppen har varit lyckad. Dessutom ser vi inte vad som hänt i deltagarnas hjärtan. Undertecknad har många gånger märkt att jag långt efteråt fått höra att någon har förstått någonting avgörande i en grupp som kändes misslyckad när den hölls.

Gruppledaren behöver efter varje samling säga till sig själv att " Guds ord inte vänder fruktlöst tillbaka! " (Jesaja 55:11)


Vanliga problem i en bibelgrupp

Vad gör ledaren när ingen säger någonting?

- Det här är mycket vanligt vid de två, tre första frågorna. Deltagarna har vanligen svar, men ingen täcks börja. Alla tänker för sig själv att någon annan får säga något först - han vet ju mer om trosfrågor än jag.

- Vanligen känns tystnaden längre och pinsammare för ledaren än för deltagarna - de funderar ju hela tiden på frågan. Tystnaden är en aktiv tystnad, för Bibeln talar ju också i tystnaden.

- Upprepa frågan, antingen med samma ord eller med andra ord.

- Ledaren bör inte svara för deltagarna. Lämna hellre frågan obesvarad och gå vidare. Det gör ingenting att en del frågor lämnas obesvarade.

Vad gör ledaren om någon ger ett klart felaktigt svar på frågan?

- Undvik in i det sista att slå ner på den som svarat eller att raljera över hans svar (Ex. om en gruppmedlem frågar "vad är den Helige Ande?" svara då inte halvt ironiskt eller raljerande "Ja, vad är den Helige Ande?" som om du skulle utgå ifrån att han faktiskt vet det). Människor känner sig vanligen väldigt dumma man säger rent ut att de har fel.

- Fråga de andra deltagarna vad de tänker om saken.

- Fråga personen i fråga "vad i texten får dig att tänka på det sättet?"

Vad gör ledaren om han / hon inte kan svara på en fråga som en deltagare ställer?

- Ställ frågan till alla: "Vad tänker ni andra?"

- Lova ta reda på saken till nästa gång.

- Eller säg helt enkelt "På den här frågan har jag inget svar" och gå vidare.

Vad gör ledaren om deltagarna förirrar sig bort från bibeltexten och talar om helt andra saker?

- Det här är ett mycket vanligt problem och man kan förhindra det i förväg genom att säga i början av samlingen: "vi skall försöka gå igenom den här texten på en timme. Jag kommer att avbryta er om ni kommer in på avvägar långt från texten."

- Ledaren kan mitt i samlingen säga till den som börjat berätta en sak "Skall vi göra så att vi går igenom den här texten först. Och sen efteråt får du berätta det det här för oss." Om erfarenheten hör ihop med den text som gås igenom kan man låta personen berätta den under samlingen.

- (Det finns de som en gång för alla inte vill hålla sig till saken. Det är ändå fel om de får tyrannisera dem som vill lära sig någonting nytt av Bibeln.)

Vad gör ledaren om någon svarar på frågorna med en predikan?

- Ställ följande fråga när predikanten drar efter andan.

- Säg följande gång ni träffas: "vi skall försöka svara kort på frågorna."

- Tala på tu man hand med predikanten och be honom svara kortare.

Vad gör ledaren som samma person alltid hinner svara först och så snabbt att de andra inte ens hinner fundera på saken?

- Säg "svara först tyst för er själva, och sedan högt, så får alla litet betänketid." (Eller i yttersta nödfall "räkna först till 20 för er själva innan ni svarar")

- Be alltid om de andras åsikter så att inte gruppen blir en dialog mellan två personer.

- Tala på tu man hand med personen i fråga och be honom / henne vänta litet och ge de andra tid att fundera.

Vad gör ledaren om någon mitt i samlingen meddelar att han/hon inte gillar det här systemet?

- Det här händer då och då, speciellt när en grupp ännu är i startfasen. Det finns människor som helt enkelt inte står ut med att inte få "rätta svar." Å andra sidan finns det också kristna som i åratal är vana med andra typer av bibelgrupper och de kan inte anpassa sig till systemet med glädjebudskapsgrupper.

- Be ändå den som blir nervös av systemet att försöka stå ut tills samlingen är över. Det kan nämligen hända att han fattar idén med det hela genom att lyssna på andra.

- Om det här inte hjälper är det bäst att försöka leda honom till en sådan smågrupp där man lyssnar till tal.

Vad gör ledaren om gruppmedlemmmarna börjar gräla om någon trosfråga?

- Sammanfatta bägges åsikter "Olga är av den här åsikten och Nils av den här."

- Försök få de stridande parterna att hitta svaret i texten.

- Om det inte lyckas, kom överens om att ni är av olika åsikt och gå vidare.

- Om det är fråga om en livsviktig fråga som rör den kristna tron, kan man vid en senare gruppsamling lyssna till en kasett som behandlar temat eller referera en bok som berör det.

Vad gör ledaren om någon av deltagarna alltid är tyst?

- Försök att i all tysthet ta reda på om den tysta deltagaren vill tala eller vara tyst. Om han eller hon vill tala fråga ibland "Vad säger du Olga / Nils om det det här?" Låt då Olga / Nils tala.

Vad gör ledaren om någon blir arg?

Det här är troligen den besvärligaste av alla besvärliga situationer för ledaren.

- Om någon blir arg på något ord i Bibeln kan man inte gå mot Bbibeln för att vara människor till lags. Då bär inte ledaren ansvaret för ilskan, utan Gud. Jesus tog inte tillbaka sina ord fastän t.ex. den rike unge mannen blev arg. Den som blir arg kan också förändras!

- Om någon deltagare blir arg på verkliga fel som de kristna har, måste man bara erkänna dem och be om ursäkt för dem.


Fem viktiga frågor

1. Vem kan bli gruppledare?

* Inte den som har tusen järn i elden.

* Inte den som alltid håller låda - han eller hon kan troligen inte hålla tyst i en bibelgrupp heller, utan kommer att "predika" sina egna upptäckter för deltagarna så att de inte får någon möjlighet att själva upptäcka någonting.

* Uppmuntra den som själv fått det levande ordet i en glädjebudskapsgrupp och därför kan känna det här arbetssättet som sitt eget.

* Uppmuntra en som nyligen kommit till tro att gå in i en sådan här uppgift.

2. Finns det människor som inte gädjebudskapsgrupper passar för?

Vi blir tvungna att svara jakande på frågan. Det finns tre "människotyper" som inte lämpar sig: för det första människor med mentala problem. Ett mentalt problem i sig är inget hinder, om det inte gör en människa oerhört pratsam eller oförmögen att lyssna på andra. Erfarenheten visar att den här typen av människor är det bättre att visa till andra slags grupper och tillfällen. Många bibelgrupper har gått omkull därför att människa som mentalt varit i obalans har fått dominera hela gruppen alldeles för mycket.

Den andra gruppen som glädjebudskapsgrupper inte lämpar sig för är de kristna som inte vill lära sig något, utan bara vill undervisa andra. Många gånger är de välmenande troende som deltagit i olika församlingsgrupper i årtionden och tagit ansvar där. Erfarenheten visar att de svar de här människorna ger lätt förvandlas till predikningar.

Den tredje gruppen är sedan teologerna. Om en teolog är på plats väntar sig deltagarna de rätta svaren av honom/henne och söker inte svaren i själva texten. Man får inte heller några nya gruppledare om en teolog fungerar som självskriven ledare. Teologens plats kan ändå vara bland ledarna, men inte på husmötena. - Och det finns - naturligtvis - undantag till den här regeln...

3. Kan man sy nya lappar i gammalt tyg eller Kan en bibelgrupp som verkat länge omvandlas till glädjebudskapsgrupp?

* Ibland lyckas det här, ibland inte - det beror litet på åldern på deltagarna och vilken funktion bibelgruppen har. Om deltagarna är åldersstigna kan en förändring vara svår, men inte helt omöjlig. Om bibelgruppen haft en stark social funktion; samma grupp har mötts under många år och samvaron har blivit viktigare än att läsa Bibeln, kan en förändring vara nästan omöjlig.

* Grunda hellre en ny grupp dit några deltagare från den tidigare gruppen kan komma med, förutom så många nya sökare som möjligt.

4. Hur delar man en grupp i två mindre grupper?

* Det här är en av de svåraste uppgifterna för den som har ansvar för bibelgruppsarbetet, för i allmänhet vill ingen grupp delas i två mindre. Man måste kunna motivera både gruppmedlemmar och -ledare grundligt: Att grunda en grupp till är att följa Jesu missinsbefallning.

* Om man inte delar en växande grupp, stannar tillväxten när man har fullt hus. Efter det bjuder folk inte med sina vänner, därför att man redan är tillräckligt många.

* Om man plötsligt har 12 personer på ett husmöte är det bäst att hålla samling i två olika rum under ledning av två gruppledare. Det lönar sig ändå inte att hålla på så alltför många gånger. När man har så många deltagare är det ett tecken på att det finns tillräckligt medlemmar för två grupper som samlas till skilda möten.

* Ju större gruppen är, desto svårare är det för nya att komma med.

* Ju längre en grupp samlats desto svårare är det för nya att ansluta sig till gruppen.

* Ovanstående orsaker visar att en delning av gruppen är nödvändig. Det ideala är attden delas en gång per ett eller två år.

* Den gamla och den nya gruppen kan t.ex. hålla gemensam julfest där alla kan träffas.

5. Om man inte (längre) får med nya i grupperna?

* Är det dags att byta ledare?

* Är det dags att dela gruppen i flera mindre?

* Är det dags att igen motivera gruppmedlemmarna att bjuda med sina vänner?

* Är det dags att göra ett uppehåll och starta om från rent bord?


Råd till den som ansvarar för bibelgrupparbetet

Det är bra om det i församlingen eller organisationen finns någon som har ansvar för glädjebudskapsgrupeprna. Till att börja med kan det vara en anställd, men det är bra att få också den här uppgiften delegerad till lekmännen.

Egen motivation

* Fråga dig om bibelgrupparbetet är viktigt för dig själv? Litar du på det att lekmännen klarar av att dra smågrupper t.o.m bättre än de anställda i församlingen / organisationen? Människan lär sig bara genom försök och misstag. Låt lekmännen försöka, också om de skulle misslyckas ibland. De lär ju sig hela tiden! Varje mamma eller pappa vet att det skulle vara enklare att göra saker och ting själva i stället för att be barnen göra det - men tänk vilket misstag det är om barnen inte lär sig ta ansvar för saker och ting!

* Bara efter några månader överlät Paulus nya församlingar i de nydöptas hand - med andra ord "åt Gud och hans nåderika ord" (Apg. 20:32). Så skulle vi också göra.

* En kort repetition av kyrkohistorien är knappast till skada. Det är ju så att smågrupper ledda av lekmän fått vara redskap för väckelse.

*Lita på den Helige Ande. Han är den som skall göra Guds ord levande i en bibelgrupp. Han är också den som skapar tro åt vem han vill - det gör varken du eller en bibelgruppledare.

Motivation för husmöten

* Ingen blir inspirerad av en glädjebudskapsgrupp innan man genom egen erfarenhet får upptäcka vad man kan få ut av en sådan. Därför är andra tillfällen i församlingen / organisationen bra ställen där man kan få vara med om en glädjebudskapsgrupp. Det kan vara läger, kurser, dagar för kvinnor/män, missionsdagar, i skriftskolan....

* Säg: "Den, i vars hem Guds ord odlas rikligt, välsignas ofta."

* Ta med dig tänkbara gruppledare på besök till en ort där man har en fungerande glädjebudskapsgrupp. Ge dem möjlighet att se ett hem som inte är i tipp-topp ordning och där man bjuder enbart på bulla från butiken - men där man möter Jesus i bibelordet.

* Du kan också be en ledare för en glädjebudskapsgrupp att komma och hålla en "demonstration" för dina egna gruppledare.

* Ta hand om dina gruppledare. Träffa dem regelbundet. Tacka dem. Uppmuntra dem.

Vem kan bli gruppledare?

* Inte den som har tusen järn i elden.

* Inte den som alltid håller låda - han eller hon kan troligen inte hålla tyst i en bibelgrupp heller, utan kommer att "predika" sina egna upptäckter för deltagarna så att de inte får någon möjlighet att själva upptäcka någonting.

* Uppmuntra den som själv fått det levande ordet i en glädjebudskapsgrupp och därför kan känna det här arbetssättet som sitt eget.

* Uppmuntra en som nyligen kommit till tro att gå in i en sådan här uppgift.

Bra tillfällen att starta husmöten

* Efter evangelisationskampanjer kan man starta glädjebudskapsgrupper som möts bara några gånger, t.ex. en höst- eller vårtermin.

* I samband med dörr-till-dörr-verksamhet är det bra att informera om glädjebudskapsgrupper, därför att de uttryckligen är avsedda för nya.

* Man kan också uppmuntra församlingsborna att sätta ihop en ex tempore grupp t.ex. när släkten samlas eller liknande.

Hur gör en församlingsanställd sig själv överflödig i en smågrupp?

* Led själv gruppen ett par tre gånger så att deltagarna förstår hur den går till. Svara inte själv på dina egna frågor - då förstår gruppmedlemmarna att ledarens uppgift endast och allenast är att ställa frågorna. Efter det sista varvet kan du själv hålla ett tal på fem minuter.

* Ordna ett annat viktigt möte för dig samtidigt som gruppen samlas, så att gruppen blir tvungen att klara sig utan dig. Du kan på förhand gå igenom texten med ledarna. (Håll en mini-grupp med dem.)

* Hör noga på när de berättar för dig hur gruppen klarat sig utan dig och beröm ledarna så mycket du bara kan.

* Överlåt småningom gruppen i lekmännens händer.

* Hålls regelbunda samlingar för ledarna. Gå då igenom texterna och samtala om de ev. problem som kommit upp i grupperna. Samtala också om hur man kan få de gruppmedlemmar som inte har en kristen tro att komma med i kristen verksamhet.

* Ordna en gemensam fest (t.ex. julfest) för smågrupperna. Det gör det lättare för dem som inte är kristna att komma till kyrkan.

Utbildning

* Håll en skolningskurs för gruppledare. Du kan bjuda in en utbildare som gått utbildningen för glädjebudskapsgruppledare. Kontakta t.ex. Student- och skolungdomsmissionen tel. (09) 612 9940, e-post: fssm@opko.fi. Eller via glad-tidings hemsida.

* Det finns två slags utbildning: man kan antingen få utbildning för hur man leder en glädjebudskapsgrupp (en dags kurs) eller så kan man också lära sig hur man gör frågor till texter i evangelierna (veckoslutskurs).

* Det finns säkert människor i din församling som har gåvan att leda bibelgrupper. Många upptäcker sin gåva på sådana här kurser.

Finns det människor som inte glädjebudskapsgrupper passar för?

Vi blir tvungna att svara jakande på frågan. Det finns två "människotyper" som inte lämpar sig: för det första människor med mentala problem. Ett mentalt problem i sig är inget hinder, om det inte gör en människa oerhört pratsam eller oförmögen att lyssna på andra. Erfarenheten visar att den här typen av människor är det bättre att visa till andra slags grupper och tillfällen. Många bibelgrupper har gått omkull därför att människa som mentalt varit i obalans har fått dominera hela gruppen alldeles för mycket.

Den andra gruppen som glädjebudskapsgrupper inte lämpar sig för är de kristna som inte vill lära sig något, utan bara vill undervisa andra. Många gånger är de välmenande troende som deltagit i olika församlingsgrupper i årtionden och tagit ansvar där. Erfarenheten visar att de svar de här människorna ger lätt förvandlas till predikningar.

(Den tredje gruppen är sedan teologerna. Om en teolog är på plats väntar sig deltagarna de rätta svaren av honom/henne och söker inte svaren i själva texten. Man får inte heller några nya gruppledare om en teolog fungerar som självskriven ledare. Teologens plats kan ändå vara bland ledarna, men inte på husmötena. - Och det finns - naturligtvis - undantag till den här regeln...)

Kan man sy nya lappar i gammalt tyg eller Kan en bibelgrupp som verkat länge omvandlas till glädjebudskapsgrupp?

* Ibland lyckas det här, ibland inte - det beror litet på åldern på deltagarna och vilken funktion bibelgruppen har. Om deltagarna är åldersstigna kan en förändring vara svår, men inte helt omöjlig. Om bibelgruppen haft en stark social funktion; samma grupp har mötts under många år och samvaron har blivit viktigare än att läsa Bibeln, kan en förändring vara nästan omöjlig.

* Grunda hellre en ny grupp dit några deltagare från den tidigare gruppen kan komma med, förutom så många nya sökare som möjligt.

Målet med en glädjebudskapsgrupp

* I en glädjebudskapsgrupp strävar vi till två slags växt: kvantitativ och kvalitativ. Med det första avser en numerär växt i församlingen: fler troende som deltar i gudstjänsten och annan verksamhet.

* Med kvalitativ växt avses att tro föds och deltagarna växer i kunskap om Bibeln och i tillit till Jesus. I varje deltagare och gruppledare i en glädjebudskapsgrupp sker den här växten.

* Författaren till den här introduktionen kan vittna om att en evangeliserande bibelgrupp var en av de största omvälvningarna i hennes trosliv. Först där lärde hon sig att hålla fast vid Guds ord mitt i sorgerna och svårigheterna i livet. "Om inte din lag var min lust, skulle jag förgås i mitt elände." (Ps 119:92)

* Det tredje målet med glädjebudskapsgrupperna är att fostra nya ansvarstagare i församlingarna.

Hur delar man en grupp i två mindre grupper?

* Det här är en av de svåraste uppgifterna för den som har ansvar för bibelgruppsarbetet, för i allmänhet vill ingen grupp delas i två mindre. Man måste kunna motivera både gruppmedlemmar och -ledare grundligt: Att grunda en grupp till är att följa Jesu missionsbefallning.

* Om man inte delar en växande grupp, stannar tillväxten när man har fullt hus. Efter det bjuder folk inte med sina vänner, därför att man redan är tillräckligt många.

* Om man plötsligt har 12 personer på ett husmöte är det bäst att hålla samling i två olika rum under ledning av två gruppledare. Det lönar sig ändå inte att hålla på så alltför många gånger. När man har så många deltagare är det ett tecken på att det finns tillräckligt medlemmar för två grupper som samlas till skilda möten.

* Ju större gruppen är, desto svårare är det för nya att komma med.

* Ju längre en grupp samlats desto svårare är det för nya att ansluta sig till gruppen.

* Ovanstående orsaker visar att en delning av gruppen är nödvändig. Det ideala är att den delas en gång per ett eller två år.

* Den gamla och den nya gruppen kan t.ex. hålla gemensam julfest där alla kan träffas.

Om man inte (längre) får med nya i grupperna?

* Är det dags att byta ledare?

* Är det dags att dela gruppen i flera mindre?

* Är det dags att igen motivera gruppmedlemmarna att bjuda med sina vänner?

* Är det dags att göra ett uppehåll och starta om från rent bord?

Skriv ut    
Ladda när    
Kontakta oss    
Webmaster